Hej! Här i Mostar håller hela skolan på att blåsa bort och det regnar varannan dag. Så jag som är van vid fukten nere i central Afrika fick springa in i närmaste second hand affär och köpa en stor stickad tröja, något jag inte ägt på minst två år.
För cirka två veckor sen hade vi Project Week här i Mostar. Jag åkte med två andra tjejer (Merima från Bosnien, och Paula från Tyskland) hem till vår co-year, Tijana som kommer från en liten stad i Montenegro som heter Pljevlja. Vi var där i en vecka och jobbade på ett center för människor med handikapp, framförallt barn, som kallas "Ray of Hope." Det var otroligt givande och alla var så tacksamma att vi kom och vi fick ett väldigt varmt och välkomnande motagande. Barnen var jättehärliga och volontär arbetarna som jobbar där varje dag var också underbara människor. Vi lekte lekar och låtsades bla vara "Mr. Napkin." Vi fick även extremt god mat av Tijana's generösa familj och släktingar. Allt som allt var det en väldigt lyckad Project Week.
Förra helgen hade vi Community Care Day, som också var väldigt inspirerande. Vi plockade upp skräp och städade upp vissa delar av staden och hela tiden kom folk och tackade oss och visade sin uppskattning för att vi var bra förebilder för andra ungdomar i Mostar.
Igår hade vi besök av en viktig sponsor, Mr. Shelby Davis, som jag antar har hälsat på på de andra skolorna också. Just som jag satt i en säng och kollade på Futurama med en bosnisk kille, en hollänsk, och en turk, öppnades dörren och Mr. Davis och hela gänget kom in för att ta en titt på hur ett rum ser ut. Rätt annorlunda situation...
Imorgon ska vi ha Amnesty International All Night, vi ska sitta uppe hela natten och skriva olika brev som protest mot olika situationer där mänskliga rättigheter är brutna.
Denna veckan har vi fått lotta fram varsin "secret buddy" som man ska hitta på hemliga överaskningar åt under en veckas tid, innan man får avslöja vem man är. Så hela veckan har varit full av hemliga kälekbrev, massor med choklad, och små packet och diskreta meddelanden.
Ja, det var väl min uppdatering från Mostar, blev visst rätt långt eftersom det var ett tag sen jag skrev sist.
Lots of love from
UWCiM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar